marthamaay

I söndags (2008-02-10) kom morsan inspringande i mitt rum och skrek: HEJ MOSTER MÄRTA!

Jag var så totalt borta så jag förstod inte ett smack, sen sa hon: Det blev en pojke!

Och då hade jag vaknat till litegrann, jag sa: Det visste jag från början..

Tack och lov för att det inte blev en Edit. Nej jag har trauma efter det namnet, så jag pustar ut..

Åkte iväg och köpte blommor, och sen till ps för att spela innebandymatch med 92:orna. 5-2 där och ett mål gjordes av mig, såklart! Jag stannade kvar med Moa efter matchen och vi lira lite boll med grabbarna. Sen var det deras tur att spela.

Mamma, Pappa, Marcus och jag åkte för att besöka våran nya familjemedlem vid klockan fem. Jag dog, så jävla söt. Helt sjukt är det, att den stora "saken" har vart i Mias mage i typ 41 veckor.

Det är helt ologiskt, nästan. Shit.

Lilla lilla du, att en sak på 3640 gram kan sprida så mycket glädje genom att bara vara.

Ett litet ljus i livet, kan jag lugnt påstå. Du kommer krossa många hjärtan älskling.

Puss gubben, och välkommen till helvetet.. ?
-

teo asp