marthamaay

Om jag får klaga lite.. Livet, vad fan är det för något? En chans/risk att bli känd, omtyck
och ihågkommen. Eller en risk att bli nedtryckt, mentalt störd och bortglömd.
Vad är det för mening med att leva när man vet att man kommer att försvinna en dag.
Varför slita i plugget för att få högsta betyg när man vet att om ungefär fyrtio år
så spelar detta inte en jävla roll. Eller varför bli kär när man vet att den andra
personen antingen går och tänker på andra eller veta att den andra personen
vet att dusjälv går runt och tänker på andra. Helvete. Livet är surt.
Reklamer som tidningar, afficher, broschyrer är ett sätt att få människor att fortsätta
 tycka om det patetiska liv personen i fråga egentligen hatar, som denna person
egentligen vill slippa, vill lämna och spotta och trampa på!
 När din utbildning är klar, när du har fått ditt drömjobb, lönen är hög och perfekt,
har du verkligen lyckats? Eller är det bara en snutt före den verkliga filmen?
 Reklamen före huvudpunkten? Jag orkar inte ens spekulera...

Vilken jävla klagoblogg jag har, orka. Vart fan annars kan man få spy ut sina tankar?
Här är mitt ställe, jag vet inte, men ´så här känner jag för tillfället. Om det blir bättre
i livet, så kanske att ni får se några smileysar tillochmed, men just nu ser det inte
ljust ut för det. Tyvärr. Allt jag vill, är en viss sak... Sak och sak, man kan väll inte kalla
dig för sak antar jag? En viss person då.
Nöjd?




puss älskling